Recykling

I lördags var det cykeluppvärmning. Farsta tur och retur. Det var ju kul. Men som vi råkade i luven på andra trafikanter. Började med att K, (som Plura också skriver), cyklade på trottoaren vid Gullmarsplan. På samma trottoar som det låg lite affärer. Då hör jag en hetsig stämma vråla bakom mig:" -håååll keften gubbjääävel! "

K var i trubbel. Gubbjäveln ville visst prata mer. Vi cyklade på. Incidenten roade mig hela dagen sen. Jag påtalade den ofta och skrattade gott. Jag skrattade.

På vägen hem hamnade jagi ett knivigt läge. Antingen cykla på trånga vägen med massa trafik, eller snajda upp på smala trottoaren i cirka tre meter tills cykelvägen började igen. Det blev trottoaren. Då dyker de upp. The bitches from Årstahell. I bredd. De markerar med sin bredd. Så jag stannar cykeln och låter de passera. Allt väl. Då väser ena häxan:

"-Man kan ju inte cykla på TROTTOAREN!" Riktat till mig, men jag lät henne hållas, häxan. Men sen vänder hon sig om, häxan:

"-IDIOT!"

Då tog det hus i helvete. Droppen och bägaren. Topp tunnor! Jag saktade ner och vände mig om:

"-hörrudu! Ge rej!"

Där fick hon. Så här i efterhand förstår jag inte varför jag var så jävla tam.

Three in the city

I går var vi på glamourvisning av Sex and the city. Linda började trumma med nävarna när den kända melodin svepte ur högtalarna. Redan nämda ojade sig över de långa köerna överallt, och kom sen på att hela jävla stället var fullt av kvinnor och tjejer. Därav.

Kvällen höll vad den lovade och vi trippade hem, helt carried away.

Förkylningstider no more

Vad märkligt det kan bli. . Poff borta liksom. Esbjörn Svensson miste livet sitt i går i en dykolycka. Sånt tycker jag, och har alltid tyckt, är högst obehagligt. Att människor jag inte känner men ändå har en relation går och dör. Där hade jag kunnat vara fyndig, men det passar sig inte.

Från mitt fönster strömmar det i alla fall endast och bara jazz den här eftermiddagen. I skrivande stund Per "Texas" Johansson. Ungarna utanför i lekparken får väl damp och adhd hela bunten.

Bakat har jag också gjort. Bullar och scones. Kan nog bli nåt mer. Men varför lär jag mig aldrig att smörgåspapper inte under några omständigheter passar sig i en ugn? Speciellt inte med goda bullar på.

Under fredagens match kom jag på vem backen Petter Hansson, för övrigt bördig från Hälsingland, är lik: dynamit-Harry! Ha!

Annars en komplentativ helg. Läser Pluras boken. Gillar den. Han verkar vara en hyvens grabb. Han med.

Har jag förresten sagt att den där Hellströms Håkan duger bra han med?

Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ur sin kropp

Jag vet inte om du kommer ihåg, men jag minns i alla fall. Jag minns hur det började. Det var "High Drama" på repeat i evighet. Det var Markus på repeat. Jag som alltid tyckt att det var osannolikt löjligt när folk blivit besatta av sin idol. Det tycker jag fortfarande. Men jag innesitter nu en viss förståelse. Markus Krunegård. Markus Krunegård. Markus Krunegård.

Det roliga i kråksången är att världen först nu, år efter mig, förstår att han är magisk. Jag har en ofantlig känsla för vad som är bra. Sånt förstår jag år innan andra. Det är en gåva jag har. Men hursomhelst så är Krunegård nu het som få när han släppt sin soloskiva. Vad jag undrar är hur folk kunde missa hans krumbuktiga sång i Hets, hans vansinniga texter i Laakso och guldskimret runt allt han tar i. Jag förundras. Men lite har det känts som en hemlighet som jag inte velat dela med mig av också. Men nu är det ute. Och det känns allt lite konfust.

Hans texter är utan tävlan de jag tänkt, sjungit, varit mest till. "My Gods" var lite av ett ledmotiv till mitt liv ett tag. Och hur många mil har jag inte sprungit som en vampyr som suger och spyr. Kan man ens räkna de gånger som rösten hans har fått mig att gå till jobbet med god känsla av att något annat väntar. De gånger jag stegat över Västerbron med en hand i min. Ärad vare Han i höjden för att han gav oss Markusevangeliet. Amen.

Lastgammal

Om Kentarna hade sjungit min version av sin låt, så hade den passat in perfekt här nu: " Och nu faller ännu ett år. Sönder till små minnen. Alla dagar blir igår."
Jag fyllde år igår. 28 år. C´est la vie. Ty det var en fin dag med många gratulationer. Fina uppoffringar. Och fina bakelser med god middag innan. Och kicka boll. Och underbara presenter. Tack tack.